Storie Silver

17/07/2026

När det självklara inte är självklart.

För en tid sedan ställde vår dotter Amanda, 13 år, en fråga som fick oss att stanna upp och fundera.

– "Men mamma, vem är egentligen Maria?"

Frågan kom lite oväntat. Maria har funnits med under hela Amanda liv. Hon kommer på födelsedagar, firar jul med oss och följer ofta med när mormor och morfar hälsar på. Amanda vet att mormor och morfar inte bor tillsammans och att mormor kan hälsa på oss och är då ensam men när morfar hälsar på är Maria med. För oss vuxna har det alltid varit självklart vem Maria är.

Men för Amanda var det inte alls självklart.

Amanda förstår vem mormor är. Hon förstår vem morfar är. Hon vet vem mammas syster är och vem hennes partner är. Men ingen hade någonsin sagt att Maria är morfars flickvän. Vi hade alla utgått från att Amanda förstod det eftersom de alltid kommer tillsammans.

Men det gjorde hon inte.

Och det mest fascinerande är kanske att hon har gått och funderat på detta i flera år utan att fråga.

Det är lätt att tänka att om någon undrar något så frågar man. Men så fungerar det inte alltid. Många barn, ungdomar och vuxna – inte minst personer med autism – ställer inte nödvändigtvis frågor om sådant de inte förstår. Ibland vet man inte att man kan fråga. Ibland vet man inte hur man ska formulera frågan. Ibland tänker man att det kanske är något man redan borde veta.

Och ibland accepterar man bara att det finns saker man inte riktigt förstår.

Det här blev en viktig påminnelse för oss.

Vi människor bygger ofta vår förståelse av världen genom att fylla i luckor, läsa mellan raderna och tolka sociala sammanhang. Men alla gör inte det på samma sätt. Det som känns självklart för en person kan vara helt oklart för en annan.

Därför behöver vi ibland vara tydligare än vi tror.

Vi behöver berätta sådant som vi själva tar för givet.

Vem är vem i familjen?
Hur hänger olika personer ihop?
Varför gör vi på ett visst sätt? Vad kommer att hända?
Vad förväntas?

För många skapar sådan information trygghet, förståelse och sammanhang.

Amandas fråga påminde oss om något viktigt:

Att människor inte alltid frågar när de inte förstår.

Därför kan det vara klokt att inte vänta på frågorna – utan istället försöka ge information i förväg.

För det som är självklart för oss kanske inte alls är självklart för någon annan.

Ladda ned tre material för att samtala och få koll på relationerna kring dig: www.storiesilver.se

15/07/2026

15/07/2026

Vardagsstruktur vid autism

Vardagsstruktur handlar om att skapa förutsägbarhet, minska stress och spara energi. Det görs bäst genom att ha tydliga och synliga rutiner med god framförhållning kring sina grundläggande behov.
Dessa anpassningar ska bygga på individens specifika behov.

Tid och aktivitet

1. Visualisera tiden och aktiviteter

Abstrakt tid är ofta svår att greppa.
Konkretisera den med hjälp av:

Tydliga scheman: Använd bilder, symboler, appar eller textlistor beroende på ålder och förmåga.
Schemat ska visa vad som ska hända, i vilken ordning och när en aktivitet är slut.

Tidshjälpmedel: Använd hjälpmedel som visar hur mycket tid som har gått och hur lång tid som är kvar (t.ex. Time Timer).

Rutiner

2. Skapa fasta rutiner

Att automatisera vardagssysslor minskar
energiförbrukningen och den kognitiva belastningen.

Måltider: Håll fasta, förutsägbara tider och ta hänsyn till eventuell känslighet för matens konsistens eller doft.

Sömn: Ha en tydlig kvällsrutin med samma varva ned aktiviteter och ha samma tid för att lägga sig och vakna varje dag, även under helger.

Hem och hygien: Bryt ner städning eller personlig hygien i små, enkla steg. Använd färdiga checklistor som bockas av.

Förändringar och övergångar

3. Förbered förändringar och övergångar

Autism innebär ofta ett behov av samstämmighet
vilket gör oväntade händelser stressande.

Information i god tid: Berätta om förändringar, nya rutiner eller besök så tidigt som möjligt.

Visuellt stöd: Rita, skriv ner eller visa bilder på vad som kommer att hända. Om det är möjligt, gå fysiskt till den nya platsen i förväg (t.ex. inför en resa eller ett nytt skol-/arbetsställe).

Visuellt brus

4. Anpassa miljön

Minska det visuella bruset.
Mycket saker framme tar energi och skapar stress i hjärnan.

Skapa en grundordning: Ha bestämda platser för alla vardagsföremål (nycklar, telefon, plånbok). Det minskar onödigt letande och stress.

Sinnesintryck: Anpassa belysning, ljudnivå (t.ex. använd brusreducerande hörlurar) och möblering utifrån känslighet för sinnesintryck.

Visuell miljö: Håll öppna ytor som bänkar och bord så tomma som möjligt. Många lösa saker som ligger framme skapar "visuellt brus" som stjäl energi från hjärnan.

APPAR I ALL ÄRA SOM HJÄLPMEDEL:
Tänk på att personer med NPF har svårare att reglera sitt dopamin vilket gör att det är lättare att fastna i till exempel mobiltelefonen. Därav kan det vara en fälla att använda hjälpmedel i mobiltelefonen. Eller att det blir krångligt ifall man bestämmer sig för att man ska lägga undan tekniken en viss tid på kvällen fast hjälpmedlen behövs efter den tiden.

Det här tror vi på

Vi tror att människor utvecklas bäst när de:

✓ förstår sin omgivning
✓ vet vad som förväntas
✓ får möjlighet att vara delaktiga
✓ får verktyg som gör vardagen mer begriplig

Vår vision

Att göra vardagen lite enklare, lite tydligare och lite tryggare för människor som behöver det som mest.

Tankar och funderingar? [email protected] l Hitta oss på www.storiesilver.se

Du hittar Gratis nedladdningsbart material på vår sida.

15/07/2026

Följ vännerna Sam och Leo genom livet 🎒💼

Möt Sam och Leo. De har varit bästa vänner sedan de var 5 år gamla. Leo har autism – något som inte syns på utsidan, men som gör att hans hjärna sorterar intryck på ett helt eget vis.

Vi har skapat tre korta häften om deras resa: från lekrummets spikraka bilrader, via skoldagens hörselkåpor, till vuxenlivets kodning på IT-företaget.

Häftena är perfekta att läsa tillsammans för att prata om olikheter, minska fördomar och hitta enkla verktyg som gör stor skillnad.

www.storiesilver.se