Ekonomiska museet

Ekonomiska museet Ekonomiska museet berättar historien om pengar, arbete och entreprenörskap – från vikingatid till dagens ekonomi. En del av Statens historiska museer.

Följ oss för utställningar, föremål och berättelser om hur ekonomi formar samhället. Om vår sida - Vi försöker alltid svara på dina inlägg under vår ordinarie arbetstid. Vi censurerar inte åsikter och inlägg, men inläggen ska hålla en god ton. Vi förbehåller oss rätten att radera innehåll som vi bedömer är kränkande eller stötande, marknadsför andras verksamheter, är brottsliga, inte håller sig ti

ll ämnet, bryter mot personuppgiftslagen eller liknande. Den som vid upprepade tillfällen bryter mot denna policy kan stängas av från Facebook-sidan samt få sina inlägg raderade. Museet ingår i en myndighet, vilket gör att alla inlägg blir allmänna handlingar och hanteras som sådana. Se även Facebooks generella användarvillkor.

Den 19 juni 1731 beslutade riksdagen att Ulrika Eleonora åter skulle vara regerande drottning under tiden hennes make ku...
19/06/2026

Den 19 juni 1731 beslutade riksdagen att Ulrika Eleonora åter skulle vara regerande drottning under tiden hennes make kung Fredrik I:s resa till Hessen under juli till och med november.

Resan föranleddes av att Fredriks far lantgreve Carl hade gått bort och nu skulle Fredrik, utöver att vara Sveriges kung, även överta styret av lantgrevskapet Hessen.

För att hylla Ulrika Eleonoras tidsbegränsade regering av Sverige slogs en medalj förfärdigad av medaljgravören Johann Carl Hedlinger.
Både motiv och omskrifter understryker att landet var i trygga händer under Ulrika Eleonoras regering.

På medaljens frånsida ser vi norra himlavalvets stjärnor och stjärntecknen med nordstjärnan i centrum som en fast punkt – längst ut i Lilla björns, Ursa Minors, svans.

Den stabila och trygga nordstjärnan på medaljen symboliserar drottning Ulrika Eleonora. Det var hennes pappa Karl XI som en gång valt den till sin symbol, motsvarande den samtida franske kung Ludvig XIV:s symbol – solen.

Vid första anblicken kan nordstjärnan tyckas vara en blek kopia men till skillnad mot solen går den aldrig ner utan är en fix punkt på stjärnhimlen.

Runt om himlavalvet står det att läsa: SEMPER EADEM DVX FIDA – MATRI PATRIAE, REGINAR(um) OPTIMAE, REGE ABSENTE REGENTI, A(nnus) ER(at) C(hristi) MDCC###I vilket betyder: Alltjämt samma pålitliga ledsagarinna - Till fäderneslandets moder, den bästa av drottningar, då hon regerade i konungens frånvaro. Det var år 1731 efter Kristus.

Som tack för Ulrika Eleonoras insats fick hon tre år senare, 1734, den Bromellska myntsamlingen som regeringen inköpt.

Samlingen hade byggts upp av läkarna och numismatikerna Olof Bromelius (1639–1707) och hans son Magnus von Bromell (1679–1731) och bestod av svenska medaljer och svenska mynt – många av dem från svenska fynd som inte inlösts av Antikvitetsarkivet.

Efter Ulrika Eleonoras död 1741 skänktes samlingen av Fredrik I 1744, i enlighet med drottningens önskan om att samlingen skulle göras tillgänglig för allmänheten, till Antikvitetsarkivet och utgör därigenom idag en viktig del av Kungliga Myntkabinettets samlingar av svenska mynt och medaljer.

Foto: Gabriel Hildebrand, SHM

Kvart i sju på lördagsmorgonen den 17 juni 1682 nedkom drottning Ulrika Eleonora med en son på Slottet Tre Kronor i Stoc...
17/06/2026

Kvart i sju på lördagsmorgonen den 17 juni 1682 nedkom drottning Ulrika Eleonora med en son på Slottet Tre Kronor i Stockholm. Det var kungaparets andra barn, kronprins Karl – den blivande Karl XII, som kommit till världen.

På medaljens frånsida ser vi Ulrika Eleonora dä och Karl XI avbildade som den romerska Olympens kungapar Juno och Jupiter. I deras händer håller de den lille prinsen som de försiktigt sänker ner från skyn till Sverige som avtecknar sig med tre kronor på jordgloben.

Juno var äktenskapets beskyddare och hennes påfågel som vi ser till vänster om henne stod för odödlighet. Jupiter förknippades bland annat med statens styrka och framgång och hans örn och åskvigg, som finns bakom honom på medaljen, stod för makt och gudomlig kraft.

Bland Juno och Jupiters barn fanns band andra krigsguden Mars och stridens gudinna Bellona. Båda skulle komma att representera en stor del av sonen Karls levnadsbana – något som de nyblivna föräldrarna troligtvis förstod var möjligt men säkerligen hoppades inte skulle bli fallet.

Att romerska gudar fick representera kungligheter, deras dygder eller handlingar förekom på medaljer allt sedan senare delen av 1500-talet. Under 1600– och 1700 talen blev det relativt vanligt för att därefter avta.

Senast en romersk mytologisk figur fanns med på en svensk kunglig medalj var på Léo Holmgrens medalj till det kungliga bröllopet 1976 då kärleksguden Amor är avbildad med sin pilbåge.

Konstnären bakom medaljen över Karls födelse är Arvid Karlsteen som sedan 1674 var kunglig medaljsnidare vilket han skulle komma att vara fram till sin död 1718.

Så till sist, över den gudomliga lilla familjen står att läsa på latin: IN GLORIAM SECULI vilket betyder TILL ÅRHUNDRADETS ÄRA!

Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Gör som Karl XI – åk till Torneå och upplev midnattssolen!Det var sommaren 1694 som Karl XI besöke Torneå för att se mid...
15/06/2026

Gör som Karl XI – åk till Torneå och upplev midnattssolen!

Det var sommaren 1694 som Karl XI besöke Torneå för att se midnattssolen. Den drygt 100 mil långa resan dit från Kungsör hade han gjort till häst, vilket tagit honom 11 dagar.

Väl framme togs han emot av landshövdingen Gustav Douglas som, med några andra väl utvalda män, skulle observera midnattssolens gång över himlavalvet tillsammans med kungen.

För bästa utsikt skulle sällskapet stå uppe i Hedvig Eleonora kyrkas klocktorn.
Såväl kyrkan som klocktornet var nyuppförda sedan några år tillbaka efter att den gamla kyrkan brunnit ner vid ett åskoväder 1682.

Den nya kyrkan var en så kallad blockkyrka, en österbottnisk byggteknik från 1400-talet, och hade byggts av kyrkobyggmästaren Matti Härmä. Han hade även byggt klocktornet som utförts i gotisk stil.

Vid midnatt, då den 14 juni skulle övergå till den 15 juni, stod man på plats i klocktornet redo att beskåda midnattssolen. Men plötsligt drog några moln fram över himlen och solskivan skymdes under några minuter för att så komma fram igen strax efter midnatt.

Kungen skriver i sin dagbok ”Vi sågo solen allt intill kl. ¾ och åtta minuter till 12 om natten — då kom en molnsky för solen. Men när klockan var 12 och s*x minuter efter midnatten, som kom in på den andra dagen, som var den 15 juni, sågo vi solen med sina fulla strålar uppgå igen. Om intet molnet hade kommit, så hade vi sett själva solen hela natten, för under horisonten var solen intet”.

Tämligen nöjd med vetskapen att han i alla fall varit på plats där ett nytt dygn påbörjats utan att solen gått ned begav sig kungen åter söder ut efter en dags vila och lät slå en medalj över sitt möte med midnattssolen i Torneå.

På medaljen ser vi solen som kikar fram över horisonten och omskriften på latin: SOLI INOCCIDUO SOL OBVIUS ALTER som betyder: solen som inte går ned möter en annan sol och längst ner står att läsa: ITER REGIS AD BOTNIAM OCCIDENTALEM MENSE IUNIO 1694 som betyder: konungens resa till Västerbotten i juni månad 1694.

I år kan man se midnattssolen i Torneå mellan den 16 och 26 juni – om vädret så tillåter – och kyrkan med dess klocktorn kan man besöka året runt!

Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Tack Johan för fotbollen!Johan III fick år 1559 i uppdrag av sin bror Erik XIV att bege sig till England för att se om d...
14/06/2026

Tack Johan för fotbollen!
Johan III fick år 1559 i uppdrag av sin bror Erik XIV att bege sig till England för att se om drottning Elisabet I var intresserad att ingå äktenskap med Erik. Med sig hem fick han inget löfte om giftermål men dock spelet fotboll som han introducerade i Sverige!

I natt spelar Sverige sin första match i Fotbolls VM - kommer du ställa klockan?

2 188 nyfikna elever, 178 engagerade lärare och 54 skolklasser tillsammans med Swedbank Sverige – tack för att ni gjort...
11/06/2026

2 188 nyfikna elever, 178 engagerade lärare och 54 skolklasser tillsammans med Swedbank Sverige – tack för att ni gjort vårterminen 2026 så minnesvärd! 💚

Nu önskar vi alla elever, lärare och skolpersonal en riktigt fin och avkopplande sommar ☀️ Vi ser fram emot att välkomna er tillbaka nästa termin för nya upptäckter och spännande möten!

Idag är det Internationella Heraldikdagen. Heraldik är läran om vapensköldar och andra heraldiska emblem. På den här sva...
10/06/2026

Idag är det Internationella Heraldikdagen. Heraldik är läran om vapensköldar och andra heraldiska emblem.

På den här svartsjödalern från 1542 kan vi tydligt se en vapensköld som föreställer det svenska riksvapnet under Vasa-dynastin.

I mitten av det kan vi se en vase som är symbolen för Vasaätten, lejonen står bland annat för makt och kunglighet och de tre kronorna…? Ja, vad har de för symbolik? Här går åsikterna ibland isär, men de två vanliga uppfattningarna är att det ska markera tre gudomligheter eller symbolisera Sverige, Norge och Skåne.
Vilka teorier kring de tre kronorna har du hört?

Och nu är vi nyfikna – hur skulle din vapensköld se ut? Endast emojis är tillåtna 😁👇

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM.

Hur började egentligen myntningen i Sverige och Danmark?Nu kan du ta del av Numismatisk afton om den tidigaste myntninge...
09/06/2026

Hur började egentligen myntningen i Sverige och Danmark?

Nu kan du ta del av Numismatisk afton om den tidigaste myntningen i Sverige och Danmark. Föreläsningen spelades in på Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet den 12 mars 2026 och bjuder på spännande perspektiv från några av Nordens främsta experter på området.

🎥 Se föreläsningen på vår hemsida: https://ekonomiskamuseet.se/utforska/svenska-pengar/numismatisk-afton-den-tidigaste-myntningen-i-sverige-och-danmark/

Numismatisk afton sker i samarbete med Svenska Numismatiska Föreningen och Numismatiska Forskningsgruppen.

Idag, den 6 juni, firar vi Sveriges nationaldag!I samband med nationaldagen brukar man tala om att det var den 6 juni* 1...
06/06/2026

Idag, den 6 juni, firar vi Sveriges nationaldag!

I samband med nationaldagen brukar man tala om att det var den 6 juni* 1523 som Gustav Vasa valdes till kung och att det var den dagen som Karl XIII skrev under den nya regeringsformen 1809.

Lika känt är det kanske inte att det var den 6 juni* 1654 som drottning Kristina under förmiddagen abdikerade på Uppsala slott och att hennes kusin Karl Gustav kröntes i Uppsala domkyrka senare på eftermiddagen.

Den här medaljen skildrar kröningen den 6 juni 1654. Vi ser hur Kristina, nu utan krona, sätter kronan på Carl Gustavs hjässa och kröner honom till Sveriges konung.
Båda bär romersk dräkt och över dem ser vi en strålkrans med Guds namn JAHVE. Omskriften på latin [A DEO ET CHRISTINA] berättar att Carl Gustav fick kronan av både Gud och Kristina.

Det är som man förstår en symbolisk bild. Egentligen förrättades kröningen av Ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus som hade krönt Kristina till drottning 1650 och skulle komma att döpa Karl X Gustavs son Karl (XI) 1655 – men det är en annan historia!

* enligt dagens kalenderordning – den gregorianska kalendern som infördes 1753.

Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Grattis till Danmark på nationaldagen! Den 5 juni är datumet då Danmark fick sin första grundlag (1849) och även datumet...
05/06/2026

Grattis till Danmark på nationaldagen!
Den 5 juni är datumet då Danmark fick sin första grundlag (1849) och även datumet då deras nuvarande grundlag började gälla (1953).

Denna danska penning är dock betydligt äldre än några grundlagar. Den är präglad i Lund under sent 1020-tal och föreställer Knut den store, kung av England och Danmark, som även tog över Norge runt den här tiden.

På detta mynt finns dock den kontroversiella inskriptionen CNVT REX SW (Knut, kung över svearna) och det är inte den enda skriftkällan där han titulerar sig som sveakung.

Men låg det någon sanning i det? Vi vet att han besegrade en svensk-norsk allians i Slaget vid Helgeå 1025, så det är möjligt att han betraktade sig som ny överherre över bägge dessa riken.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM

För två år sedan öppnade utställningarna PENGAR! och Ekonomilabbet. Har du hunnit besöka oss än?I utställningarna finns ...
01/06/2026

För två år sedan öppnade utställningarna PENGAR! och Ekonomilabbet. Har du hunnit besöka oss än?

I utställningarna finns ungefär 3 000 föremål som berättar om Sveriges ekonomiska historia. Här kan du upptäcka allt från mynt och sedlar till medaljer, aktiebrev och arkeologiska fynd och lära dig mer om hur pengar och ekonomi har påverkat människors liv genom tiderna.

Från och med idag, den 1 juni, har vi öppet alla dagar i veckan kl. 10.00–17.00.

Passa på att göra ett besök i sommar och upptäck historien bakom pengarna!

📍 Öppet varje dag 10.00–17.00
❌ Stängt under midsommarhelgen

Har du varit här? Berätta gärna vad du tyckte i kommentarerna 👇

Foto: Jens Mohr och Ola Myrin, Ekonomiska museet/SHM

Adress

Narvavägen 13-17
Stockholm
11484

Öppettider

Tisdag 11:00 - 17:00
Onsdag 11:00 - 20:00
Torsdag 11:00 - 17:00
Fredag 11:00 - 17:00
Lördag 11:00 - 17:00
Söndag 11:00 - 17:00

Telefon

+46761280218

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Ekonomiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Ekonomiska museet:

Genvägar

Dela