Parisiska tesalongers historia är intimt knuten till familjen Ladurées historia. Det hela började 1862 , när Louis Ernest Ladurée, en mjölnare från sydvästra Frankrike, grundade ett bageri i Paris på rue Royale 16.
År 1871, medan Baron Haussmann gav
Paris en "nytt ansikte", eldhärjades bageriet och
istället omvandlades det till ett konditori. Utsmyckningen av konditori anförtroddes till
Jules Che
ret, en berömd målare och affischkonstnär, och i taket målade han de knubbiga keruber klädda som bagare som blev konditoriets emblem. Interiören fick samma gröna färg (celadon) som fasaden. Ladurées verkligen genombrott kom 1930 då hans sonson, Pierre Desfontaines, fick den ursprungliga idéen till dubbeldäckaren; att sätta samman två macaronskal med krämig ganache som fyllning. Drottning Catherine de Medici hade tagit macarons till Frankrike från Italien på 1600-talet , och receptet hade knappast varierat under årens lopp, dock är mängderna av de ingredienser som används och utseendet på slutprodukten upp till de enskilda bagare. Desfontaines öppnade också en tesalong på konditori. Vid den tid fick inte damer tillträde till "vanliga" caféer, som var exklusiva domän för män. Tesalongen blev en stor framgång för damer som nu kunde träffas och umgås på tesalongen istället för att som tidigare bara kunna träffas i hemmet.
